Pratade om det idag när vi hade planeringsdag med jobbet att vi svenskar är dåliga på att ta emot komplimanger och att erkänna att man är bra! Därför ska jag säga att idag är jag stolt över mig själv och idag var jag bra..

Jag har aldrig tyckt om att springa, alltså springa spåret typ.. När jag spelade fotboll kunde jag springa nästan hur mycket som helst på planen men att springa spåret det var pest!! Det var nog enda gången jag kände: "aj, jag sträckte ljumsken.." Måste vila! På idrotten kom man ju inte undan men jag vet att jag avskydde det.. Det har liksom inte varit min grej.. I måndags var jag och Joline på gymmet och som uppvärmning sprang vi 3, 5 km.. Kändes bra.. :) Min utmaning idag var att springa 5 km.. Eller iaf ta mig igenom 5 km.. Springandes blandat med gång.. Ja, hur som men iaf 5 km.. Tro det eller ej men jag sprang 5 km på det där bandet idag.. Inget gående alls och jag är stolt över mig själv.. För 2, 5 månad sedan hade jag ju aldrig fått för mig att ställa mig på bandet och hade aldrig trott att jaha skulle klara 5 km men det ska absolut göras fler gånger.. Känns det bättre på bandet än ute i spåret, ja då får det bli bandet.. :)

Skulle plugga ikväll men jag är helt slut i huvudet efter den här dagen så får försöka sitta imorn och på fredag istället.. Nu väntar jag på att Krille och Majken ska komma hem.. Ska bli så härligt att träffa henne! Jag jobbar ju helgen så får passa på att njuta extra mycket av hennes närvaro imorn och på fredag.. :)

Ha en bra kväll!
Puss ?